Vernon God Little av DBC Pierre

Min läslust kom tillbaka i somras (efter flera månaders vakum som uppstod efter Hustvedts What I Loved) med DBC Pierres Vernon God Little.

In i huvudet på en sextonårig bonntölpig amerikansk kille, Vernon God Little. Han hamnar i en skolmassaker och blir misstänkt för att ha varit med och skjutit. Vernon är kanske inte så klok, men inte dum heller och är underhållande att höra på. Han har det ju faktiskt inte alltför lätt heller.

Vi får vara vid gränsen mot Mexico i en liten struntstad som är Vernons. Staden blommar upp efter massakern. Pressen kommer dit, grillbarerna säljer än mer friterat, flugorna surrar högre, poliserna känner sig viktiga. Vernon har all rätt att vara paranoid, men det är han inte. Hans bekymmer är verkliga, han har inte tid att fantisera ihop elände.

DBC Pierre har gjort mamman, journalisten, Martirio, polisen med flera överdrivna ungefär som man kunde se på sina högstadielärare. Vad händer vad händer frågade folk runt mig när jag läste - boken har en riktigt bra motor i sig.

DBC Pierre är oväntat en australiensare som bor på Irland. Han fick Man Bookerpriset 2003 för Vernon God Little. Jag har sett recensenter tycka att det var lätt vansinne att ge priset till DBC Pierre.

Jag fick tips om Vernon God Little av Marie och Nicholas som hade sett en intervju med någon tysk som sa att DBC Pierre och någon till var det mest spännande som hänt i litteraturen på senaste åren eller hur det nu var (medan resten var skräp). Jag minns inte.
__________________
DBC Pierre
Vernon God Little. 2003.

050607
Vernon God Little har kommit i en svensk översättning. Recension av Eva Johansson i Svenska Dagbladet appropå det:

"She would have to shred a tit or something, just to keep up with the Unfolding Tragedy of Her Fucken Life" har på svenska blivit "Hon skulle bli tvungen att få en tutte kapad eller nåt för att hålla tempot när Slidderblaha efter Sladderjehu ur Den Tragiska Historien om hennes jädrans liv rullas upp". När Vernon säger "weirdest fucken people" förvandlas det till "totalmyskofrena fruntimmer". Förutom att detta svenska uttryck är betydligt konstigare än originalets, undrar jag när en tonåring senast använde ordet "fruntimmer".
Och "fucken" i citaten ovan är förstås en sorts fonetisk form av fucking, ett ord som Vernon strör omkring sig i var och varannan mening. På svenska har det blivit allt från "jädrans" och "förblajsad" till "sablofån" och "blahablippad".