Den siste samurajen av Helen Dewitt

Pojken Ludo blev till av ett misstag. Pojkens liv ska inte behöva bli ett misstag så mamma Sibylla väljer att inte låta Ludo veta vem som råkade bli hans far.

Även överintelligente och deprimerade Sibylla är ett misstag och därför håller hon sig själv också från Ludo. Hon förklarar för pojken:

Vredgas, vredgas över nattens död. Det skulle man inte vilja höra från en vän.
Nej, sa jag.

Sibylla tycker inte att barn ska behöva leva i underkastelse till vuxna, särskilt inte föräldrar. För att kunna ge pojken och sig själv förebilder ser hon om och om Akira Kurosawas film De sju samurajerna.

Min far pratade aldrig om sin far, sa Sib. Min mor klagade jämt över sina föräldrar som alltid skickade henne jumprar från Philadelphia i present.

Trots Sibyllas avstånd till pojken blir deras isolerade liv och jakt på kunskap en sorts familjegemenskap. Men Ludo måste bli väldigt vuxen väldigt fort, kanske alltför fort. Han ger sig ut på en jakt efter en samuraj.

-------------
Jag fick tips om Den siste samurajen av en besökare här på Böckerna. En fin, egen och generös roman. Tack!
__________________
Helen Dewitt

Den siste samurajen. 2000. Norstedts: ISBN 91-1-300868-4