onsdag, april 12, 2006

Cassandra at the Wedding av Dorothy Baker

Cassandras tvillingsyster Judith ska gifta sig och Cassandras självdistanserade humor-röst berättar och snart fattar vi: Cassandra är halv utan Judith.

Judith är däremot hel utan Cassandra med doktor perfekt John Thomas Finch.

Bröllopet ska vara litet, bara familjen Edwards och brudgummen och så har det alltid varit: familjen Edwards är sig själva nog, tvillingflickorna växte upp lyssnande vid filosofiprofessorpappas fötter och fnysande åt korridorsnack. We didn't need people.

Nu är mamma död, farmor gammal, pappa börjar bli småsenil och syster ska gifta sig. En familj is the place where there's not enough of anything for any one of the parts whose sum that family is som Deborah Eisenberg skriver i efterordet.


När Judith får berätta frågar hon sig: Varför kan inte Cassandra också älska någon? Why can't she love anybody but me?

Förresten, the reason of being, enligt Cassandras terapeut är främst arbete, och intressen. Och kärlek. Och det där har du? frågar Cassandra. Ja svarar hon: because I found out how not to keep losing it.
__________________
Dorothy Baker

Cassandra at the Wedding. 1962. nyrb, 2004: ISBN 1-59017-112-8

Förresten 2
I hadn't expected to find anybody around so early, but I reckoned without granny. She was in the kitchen, all clean and crisp and inexorably alert. Cheery and nosy and glad to see me, because she loves having someone to eat breakfast with, but she cannot wait until lunch time for the privilege, and it's a long wait between six and tweleve with no breakfast.

I thought of things to say to that, suggestions like stay in bed until eleven-thirty and cut the wait down to a half hour, but I didn't say any of them, partly because I didn't feel like making my mouth open, and partly because whe was pleased with me as an early riser and it felt nice to have it that way. I even walked around the bar and came up to her and held my breath and kissed her very quickly without breathing on her, because granny likes to be kissed goodnight and good morning, and I didn't remember about goodnight, whether I had or hadn't. Probably hadn't, and I probably shouldn't have tried it this morning, either, because it involved some leaning over and a little bending down.

I Cassandra at the Wedding finns dom bästa bakis-skildringar jag läst.

2 Comments:

Blogger dudu said...

Det var roligt att hitta bloggen "böckerna". Kul att få nya boktips. Jag kan ge dig en - The Last Samurai av Helen DeWitt.

torsdag, april 13, 2006  
Blogger ulle said...

Jag hade inte hört talas om Helen DeWitt och
Ett. Blev glad över att dudu gett ett så fint boktips.
Två. Läste att för två år sen försvann DeWitt. Hon hade skickat självmordsbrev till sina vänner. Men man fann henne, vid liv, vid Niagarafallen.

Jag hittade en blog-post om det. Där har DeWitt själv gått in och kommenterat. Hon berättar bland annat:

Cop says: If you don't come voluntarily I have to take you in. It's better if you come voluntarily. Guy at NF psychiatric ward says: you can be admitted voluntarily or involuntarily. If you don't apply for voluntary admission I'll have to admit you involuntarily.

Läs hela:
http://www.sarahweinman.com/confessions/2004/05/helen_dewitt_fo.html

Tack dudu!

fredag, april 14, 2006  

Skicka en kommentar

<< Home