The Accidental av Ali Smith

Astrid, Magnus, Eve och Michael - med samma efternamn, samma hus.

Astrid försöker fånga Början på film, hon gör noteringar i minnet om vem hon ska berätta saker för, hennes 12-åriga hjärna jobbar på högtryck för att förklara, hitta samband, likheter, olikheter, troligheter. Astrid är en liten nörd, hon är fantastisk men osynlig.

Magnus är Astrids storebror. Han har tystnat och gått sönder av skuld för något han varit inblandad i. I broke somebody. Ingen märker något.

Eve skriver böcker men den här gången kommer det ingen bok. Hon ligger på rygg på dagarna. Ingen vet något.

Michael jobbar på universitetet och ligger med studenter. Eve vet nog, men låtsas som inget.

Everybody at this table is in broken pieces which won't go together, pieces which are nothing to do with each other, like they all come from different jigsaws, all muddled together into the one box by some assistant who couldn't care less in a charity shop or wherever the place is that old jigsaws go to die. Except jigsaws don't die.
Magnus's stomach starts to really hurt.
What? Astrid is still saying, making a face at him. What? what? what? what? what? what? what? what? what? what? what? what? what?
Astrid, Eve says.
What? Astrid says.

Främlingen på tröskeln heter Amber. Till skillnad från familjen Smart säger hon allt. Ja hon är jävligt irriterande men det skadar inte boken, det passar. Amber blir katalysatorn.
__________________
Ali Smith

The Accidental. 2005. Hamish Hamilton: ISBN 0-241-14190-7

Mer
The Accidental - recensioner