måndag, mars 26, 2007

Den otröstade av Kazuo Ishiguro

Pianisten Ryder har kommit till en stad och checkat in på ett hotell. Staden säger välkommen och ber honom om tjänster. Inte bara det, Ryder är stadens hopp! På torsdag ska han visst göra något, ett framträdande antagligen.

Vilket är mitt program för dom här dagarna? När ska jag vara där? Var ska jag vara? Vilka ska jag möta? Varför? Hur kommer det sig då att jag åker i den här bilen? Ryder ställer inte såna frågor.

Ryder lovar halvt som halvt att ordna till det för stadens bärare, får beröm för saker han väl inte har gjort, märker att han nog har en familj, lovar att lyssna på folk sen, äter en frukostbuffé på en buss, får sitt fotografi taget utanför det uppenbarligen kontroversiella Sattler-monumentet och går på bio.

Den otröstade är som en bakfull förvirrad stressmardröm, som Ryder befinner sig i med den äran.
__________________
Kazuo Ishiguro
Den otröstade. 1995. Wahlström & Widstrand: ISBN 91-46-16923-7
Never Let Me Go. 2005
The Remains of the Day. 1988

Mer
The desk clerk hurried on through the registration forms, all the while muttering about how annoyed the manager would be to have missed my arrival. He twice mentioned how the preparations for 'Thursday night' were putting the latter under unusual pressure, keeping him away from the hotel far more than was usual. I simply nodded, unable to summon the energy to enquire into the precise nature of 'Thursday night'.
Utdrag, The Unconsoled, början.

What will Ryder say to console the city? He does not know. If a prophet fails, God is presumably still in heaven. If a scientist fails, the truth remains to be discovered. But when a Confucian artist fails, chaos is not transformed into order; barbarism is not transformed into civility.
Artikel: Confucianism in Kazuo Ishiguro's The Unconsoled. John Rothfork on the aesthetics of poignant beauty